Ibland stannar livet upp och blir sig aldrig mer likt....min pappa fick sin cancerdiagnos i början av juni, jag var just då i Schweiz och hämtade hem Zanti, beskedet på mobilen kändes overkligt. En junimånad där inget hopp fanns och i mitten på juli gick pappa ur tiden. Den sorgligaste sommaren i mitt liv...det man tänkt att göra kändes inte så viktigt längre. Nya valpplaner lades i princip på hyllan då valpar kräver mycket kraft.. och vi hade ju Zollies valpar kvar till midsommar.. och stackars Zollie själv som hamnade på operationsbordet med korsband som gått av... en lång rehabilitering som fortfarande pågår...Vi hade tänkt ha en Aqualinesträff i september men kände att det inte var läge.. vi tar den till våren istället. Väntar just nu på en operation av min högertumme som inte varit användbar sedan i mars till följd av en inte helt lyckad op jag gjorde i vintras... det har ju gjort att jag haft stora problem med att klippa mm.
Hoppas nu alla valpköpare (och alla vänner förstås) att ni får en fin höst, så satsar vi på att träffas till våren på Aqualinesträffen:)
